On eccsverige.se we use cookies for the website to work properly. By using this website you agree that we use cookies. What is cookies?
What is cookies

This section is not available in english

If you want to read about the latest news in English, please visit the website of European Commission. Go to European Commission

Konsumenter kan inte skilja på äkta och förfalskade varor

Nyhet: Publicerad 9 juni 2021

EU:s importer består till 6,8 procent av förfalskningar, vilket motsvarar ett värde av 121 miljarder euro. Förfalskade varor kan medföra allvarliga hälso- och säkerhetsrisker. Av de svenska konsumenterna har 2 procent lurats att köpa en förfalskad vara.

Konsumenter har svårt att skilja mellan äkta och förfalskade varor. Det visar en studie om europeiska medborgare och immateriella rättigheter som genomförts av EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO). Nästan en tredjedel av alla européer (33 procent) är osäkra på om en vara de köpt är äkta. Nästan 1 av 10 européer (9 procent) uppgav att de lurats att köpa förfalskade varor. Siffran skiljer sig i hög grad åt mellan EU:s medlemsstater. Länderna med en högre andel lurade konsumenter är Bulgarien (19 procent), Rumänien (16 procent) och Ungern (15 procent). Sverige hade däremot den lägsta andelen (2 procent) i EU, före Danmark (3 procent).

Stort problem under pandemin

Förfalskningarna utgör 6,8 procent av EU:s importer vilket motsvarar ett värde av 121 miljarder euro. Siffrorna kommer från en gemensam studie av EUIPO och OECD. Alla branscher är medräknade, från kosmetika och leksaker, vin och drycker till elektronik, kläder och bekämpningsmedel. Varorna kan medföra allvarliga hälso- och säkerhetsrisker för konsumenterna, särskilt på grund av exempelvis exponering för kemikalier. Förfalskade varor har blivit ett allt större problem under covid-19-pandemin. Det handlar om exempelvis antibiotika och smärtstillande medel och andra medicinska produkter som personlig skyddsutrustning och munskydd. Över hela världen säljs förfalskade läkemedel till ett värde av 4 miljarder euro.

”Hot mot människors säkerhet”

Immaterialrättsbrott är en lönsam verksamhet som omfattar organiserade kriminella grupper. Det finns allt fler belägg för att varumärkesförfalskning och piratkopiering är kopplade till andra brott såsom narkotika- och människohandel, it-brottslighet och bedrägeri. - Under covid-19-pandemin har problemet med immaterialrättsbrott fått förnyad aktualitet genom det ökade antal förfalskade läkemedel och medicinska produkter som kommit ut på marknaden och som utgör ett ytterligare hot mot människors hälsa och säkerhet. Den här typen av problem går långt tillbaka i tiden, är ofta kopplad till andra former av olaglig verksamhet och kräver snabba, kraftfulla och samordnade åtgärder. Immaterialrättsbrotten har därför nyligen återinförts som en av EU:s tio främsta prioriteringar i kampen mot organiserad brottslighet, säger Christian Archambeau, vd för EUIPO.

SMF och intrång i immateriella rättigheter

Förfalskningar drabbar inte bara konsumenterna utan skadar i hög grad också EU:s ekonomi och särskilt små och medelstora företag (SMF). Enligt EUIPO:s resultattavla för små och medelstora företag och immateriella rättigheter uppger ett av fyra SMF i Europa att de har drabbats av immaterialrättsintrång. För enbart Sverige är denna siffra 16,9 procent. Företag som äger immateriella rättigheter, såsom varumärken eller patent, rapporterade att intrång i deras rättigheter lett till minskad omsättning (33 procent), skadat anseende (27 procent) och förlust av konkurrensfördelar (15 procent).

OM EUIPO

EUIPO är en decentraliserad EU-byrå med säte i Alicante i Spanien. Myndigheten hanterar registreringen av EU-varumärken och registrerade gemenskapsformgivningar, som båda ger ett immaterialrättsligt skydd som omfattar alla EU:s medlemsstater. Dessutom samarbetar EUIPO med de nationella och regionala immaterialrättsmyndigheterna inom EU.

Kontakt för medier

EUIPO:s kommunikationsavdelning Tfn: +34 653 674 113 press@euipo.europa.eu

Till alla nyheter